Grammatik: När kan vi ta bort subjekt?

De flesta satser har subjekt, men det finns undantag. Här är två.
(Om du är osäker på vad "subjekt" och "sats" betyder så har jag skrivit mycket om det här på sidan under Ordföljd.)

1. Imperativsatser.
Det är satser där verbet är i imperativ.
Exempel:  Kom hit! Sluta! Sätt dig!

2. Bisatser med "som" 
Bisatser som börjar med som kan vara utan subjekt.
Exempel:
Jag känner kvinnan som bor i det huset. 
Här finns inget subjekt i bisatsen (som bor i det huset).

Men det finns som-bisatser med subjekt också.
Exempel: Jag träffade kvinnan som du berättade om igår. 
Här finns subjektet "du" i bisatsen (som du berättade om igår). 

När ska det vara subjekt och när ska det inte vara subjekt i en som.bisats?
Jo, det beror på objektet i huvudsatsen.

Om huvudsatsens objekt är samma som subjektet i bisatsen har vi inte subjekt.
Så är det i det första exemplet.
Vem bor i huset, jo kvinnan, som är objekt i huvudsatsen.

I det andra exemplet är huvudsatsens objekt (kvinnan) inte det samma som bisatsens subjekt (du).

 

Lite grammatik: För att

Är "för att arbeta" en bisats i meningen "Jag flyttade till Sverige för att arbeta"

Ja och nej. 

För att är en bisatsinledare som beskriver avsikt,  men "för att arbeta" kan inte räknas som en bisats eftersom den saknar finit verb (ett finit verb är ett verb som inte behöver att eller annat verb, i bisatser är det presens eller preteritum som räknas som finita verb. Motsatsen är infinita verb, alltså verb i infinitiv eller supinum). 

För att bisatser förkortas ofta så här genom att man tar bort subjektet (om det är samma som i meningen innan).

"Jag flyttade till USA för att jag skulle arbeta" är onödigt långt.
Eftersom subjektet är samma (jag) i både bisats och huvudsats kan vi ta bort det, och då också hjälpverbet.

Så kan du inte göra i satser där subjektet inte är samma i huvudsats och bisats.
Exempel:

"Jag flyttade till USA för att du ville arbeta där". Här kan vi inte göra satsförkortningen eftersom subjektet (jag i hs och du i bs) inte är samma i de två satserna. 

OBS!
I bisatser med eftersom och därför att (som i de här exemplen också fungerar) kan du inte göra satsförkortningar. Det är speciellt för just "för att". 

 

Om ordföljd i huvudsats.

De flesta av er som läser min blogg vet att i huvudsats (påståenden) kommer verbet på plats två.
Det kan bli problem när vi sätter ihop två satser med tillexempel "och".

Exempel:

Min man ska arbeta i morgon och ska jag hjälpa min syster att flytta.

Detta är fel.

Det är fel ordföljd efter "och".
Det är två huvudsatser som sätts ihop till en mening med "och."
"Och" är inte med i ordföljden.

Min man ska arbeta i morgon och ska jag hjälpa min syster att flytta.
(Med denna ordföljd blir det en fråga: Ska jag hjälpa min syster att flytta?)

Rätt ordföljd är:
Min man ska arbeta i morgon /och/ jag ska hjälpa min syster att flytta.

bisatsinledare: trots att, fast/fasten och även om

trots att
fast/fastän

Jag kom till skolan fastän jag var sjuk.

Hon gifte sig trots att hon inte älskade honom.

Han flyttade till Tyskland fast han inte hade några vänner där. 

även om (framtid)

Jag ska flytta till Stockholm även om jag inte får något jobb där.

Imorgon åker jag även om du inte följer med.  

Läs mer om trots att, fast/fastän och även om här!

Ordföljd i bisatser

En bisats har nästan alltid rak ordföljd. Det betyder att subjektet står först.
Men det är inte samma ordföljd som för huvudsats.

huvudsats	bisatsinledare	subjekt	verb
Jag gick till skolan	trots att	jag	var	sjuk.

I en bisats kommer adverbet före verbet ( i huvudsats kommer det efter verbet).

huvudsats	bisatsinledare	subjekt	adverb		verb
Han fick jobbet	trots att	han		inte	kunde tala	svenska.

Onsdagens lektion: att

Idag pratade vi om att (repetition från måndag).

Här är en sammanfattning:

Att

När ska man använda att?

Det kan vara lite svårt att förstå.

Det finns två olika att.

1.     Att som infinitiv-märke

Det betyder att verbet som kommer direkt efter är i infinitiv.
(infinitiv är verb som slutar på vokal, ofta a)

Exempel:
Jag tycker om att cykla.
Det är svårt att lära sig svenska. 

När behöver vi ett infinitivmärke?

Vi skriver/säger att efter:
tycker om/gillar + verb.

Exempel:
Jag tycker om att titta på film.
Jag tyckerom att laga mat.
Jag gillar inte att vara sjuk.

Vi säger/skriver att efter:
adjektiv som berättar hur ett verb är.

Exempel:
Det är svårt att lära sig ett nytt språk.
Det är roligt att träffa kompisar.
Det är tråkigt att vara sjuk.
Det är viktigt att komma i tid.

2.     Att som bisatsinledare

Vi säger/skriver att för att lägga ihop flera satser i en mening. Efter att kommer bisats. Då behöver vi subjekt.

Vi använder ofta att efter ”sägesverb” (prat-verb).
Verb som betyder att någon säger eller tänker nått.
Exempel på sägesverb eller pratverb är: säger, berättar, tänker, tycker, tror, förstår, vill

Exempel:
Jag säger att jag kommer från Sverige.
Jag tycker att du har fel.
Jag förstår att du är trött.
Hon berättade att hon missade bussen.

Efter att blir det bisats.
Du måste ha ett nytt subjekt.

Exempel:
Jag säger att jag kommer från Sverige.
Jag tycker att du har fel.

Det blir bisatsordföljd. Subjektet kommer först. Satsadverb kommer före verb (satsadverb är t.ex. inte)

Exempel:
Han berättade att han inte kunde prata svenska.
Jag förstår att du inte mår så bra.

trots att, fast, fastän

Idag pratade vi om bisatser som börjar med

• trots att
• fast
• fastän

De här bisatsinledarna startar motsatsbisatser.

Exempel:
(bisatserna är i röd färg)Jag gick en promenad trots att det regnade.
Jag var trött fastän jag sov hela natten.
Jag var hungrig fast jag åt frukost.


Vi pratade också om ordföljd i bisatser.
I bisatser är det inte samma ordföljd som i huvudsatser.
Verbet kommer inte alltid på plats 2.
Om det finns ettt satsadverbial (t.ex. inte) kommer det före alla verb.

Exempel:Jag är inte hungrig trots att jag inte åt frukost i morse.

Adverbet "inte" kommer före verbet "åt".

Efter en bisatsinledare måste man oftast säga/skriva subjektet och verbet en gång till.
Du ska inte säga/skriva:Jag gick en promenad fastän kallt ute.

Du måste säga:

Jag gick en promenad fastän det var kallt ute.

En bisats kan komma först i en mening.
Då blir det så här:

Fastän det var kallt ute gick jag en promenad.

Verbet "gick" är före subjektet "jag", eftersom bisatsen är en del av huvudsatsen. Bisatsen (den röda texten) är på plats 1 i huvudsatsen. Och som du vet kommer det första verbet alltid på plats 2 i en vanlig huvudsats!

Hej!

Idag läste vi Framåt C, s. 46-47.
"Alexandra och Paula kommer för sent"

Här kan du göra övningar till kapitlet:
Frågeord
En eller ett?  

Dialogen på s. 47 är läsläxa till imorgon.

Vi pratade också om väderord idag.

Verb:
snöa
regna
skina (solen skiner)
blåsa

Verben använder du så här:Det regnar idag.
Igår snöade det.

1	2 verb	3 subjekt	4. adverb	5. verb (2)	6. objekt m.m.	7. plats/tid
Det	regnar	-	-	-	-	idag.
I går	snöade	det.	-	-	-	-

Substantiv:
ett regn
(ett) snö(fall)
en blåst
ett solsken
 
Substantiven använder du så här:
Igår kom det lite snö.
Det är bara regn idag.

1	2 verb	3 subjekt	4. adverb	5. verb (2)	6. objekt m.m.	7. plats/tid
Igår	kom	det	-	-	lite snö.	-
Det	är	-	bara	-	regn	idag.

 
Adjektiv:
snöig
regnig
blåsig
solig
Adjektiven använder du så här:
Idag är det inte soligt.
Det ska kanske bli en snöig vinter i år.

1	2 verb	3 subjekt	4. adverb	5. verb (2)	6. objekt m.m.	7. plats/tid
Idag	är	det	inte	-	soligt.
Det	ska	-	kanske	bli	en snöig vinter	i år.

Måste man alltid ha subjekt?

Jag brukar säga att varje sats måste ha subjekt.
Du måste därför upprepa subjektet från huvudsatsen också i bisatsen.

Exempel:
Vi är i skolan eftersom vi vill lära oss svenska.

Du kan inte säga:
vi är i skolan eftersom vill lära oss svenska.

Du måste alltså upprepa subjektet "vi" också i bisatsen.

Men det finns undantag.

Exempel:
bisatsinledaren "för att"
Efter "för att" behöver du inte ha subjekt eller verb 1.
Du kan säga:
Vi är i skolan för att lära oss svenska.

"För att" är en bisatsinledare som förklarar varför man gör något.
Fler exempel:

Hon reste sig för att svara i mobilen.
Vi åkte till Uddevalla för att handla mat.
Jag arbetar för att tjäna pengar.

Som du ser har ingen av bisatserna subjekt eller finitt verb (verb i presens eller preteritum). 

Ett annat undantag är när du har två huvudsatser med samma subjekt.
Du kan t.ex. säga:

Jag går till affären och jag köper mjölk.

Men det är vanligare att säga:
Jag går till affären och köper mjölk.

Du kan ta bort subjektet "jag" eftersom det är samma subjekt i båda huvudsatserna. 
Om verbet är samma kan du ta bort det också.

Du kan säga: 
Jag ska åka till Uddevalla och jag ska handla mat.

Men det är vanligare att säga:
Jag ska åka till Uddevalla och handla mat.

Eftersom subjektet och hjälpverbet är samma kan du ta bort dem.
Men detta är bara i huvudsatser.

OBS!
Om du har en huvudsats och en bisats kan du inte göra så.
Exempel:
Jag ska gå till affären eftersom jag ska köpa mjölk.

Du kan INTE säga:
Jag ska gå till affären eftersom köpa mjölk.

Du måste upprepa subjektet "jag" och hjälpverbet "ska" i bisatsen.

Måndagens lektion

Hej!

Idag pratade vi mycket grammatik.

Vi pratade om satser.

Huvudsats och bisats.

Här är en repetition.

Jag dricker kaffe.

Det är en mening och en sats.

En sats som kan vara en egen mening kallas huvudsats.

Jag dricker kaffe men jag dricker inte te.

Det är en mening men två satser.
Två huvudsatser.

Det finns en annan sats som kallas bisats.

• Bisatsen kan inte vara en egen mening.
• Bisatsen är en del av huvudsatsen.
• Bisatser börjar alltid med bisatsinledare, t.ex. eftersom/därför att

Jag kom försent till skolan eftersom bilen inte startade.

Det är en huvudsats och en bisats.

I en bisats är det alltid rak ordföljd (subjektet kommer först).

I en bisats kommer satsadverbet (t.ex. inte) före verbet.

19/6-lektion 2

Hej!


1. Ordföljd
Omvänd ordföljd.
Omvänd ordföljd betyder att något annat än subjektet står på plats 1.


Läs mer om omvänd ordföljd här!
Det finns också övningar på sidan.


Läs mer om ordföljd och olika satsdelar här!


Träna på satsdelar.
Vilken satsdel är det?


Här är fler övningar med omvänd ordföljd.


(Läs gärna på sidan "Ordföljd" om bisatser först).




2. Verb
Presens eller infinitiv?


Presens eller infinitiv?




3. Adjektiv


Adjektiv böjs efter substantivet.
Om substantivet är ett slutar adjektivet på t.
Om substantivet är i plural (2 eller mer) slutar det på a.
Exempel:


En fin bil.
Ett fint hus.
Två fina bilar.
Två fina hus.


Träna på adjektiven här!




4. Läsförståelse.


Läsförståelsetest 1.

lektion grupp CD 11/6-12

Dagens lektion: Adjektiv, ordföljd och hörförståelse


Adjektiv


Adjektiv beskriver substantiv och pronomen.
Exempel på adjektiv är röd, stor, gammal


Här kan du läsa om vilka ord som är adjektiv


Vilket ord är adjektiv?
Träna här!


Adjektiv kan böjas.
Det betyder att de ändras efter substantivet.


Exempel (adjektivet stor)
En stor bil
Ett stort hus (ett hus - adjektivet slutar på t med ett-ord)
Två stora bilar/ två stora hus (i plural slutar adjektivet på a)


Träna här!
Träna mer!
Träna ännu mer här!
Mer träning på böjning.


Vill du täna mer på hur adjektiv böjs?
Klicka här!


Vill du träna ÄNNU mer? Klicka då här!




Här ska du träna på att böja både adjektivet och substantivet!
adjektiv+substantiv 1
adjektiv+substantiv2




Med adjektiv kan du jämföra saker.
Det kallas att komparera.
Exempel med adjektivet lång:
Anna är längre än Sara. Nils är längre än Anna och sara.
Nils är längst. Här kan du träna på att jämföra (komparera) med adjektiv




Adjektivet har tre former: positiv (lång) komparativ (längre) och superlativ (längst)Här kan du träna på hur de olika adjektiven kompareras!


Här kan du träna mer på hur man jämför (komparerar) med adjektiv


Vill du träna ännu mer?
Klicka då här och här!

Ordföljd

Igår pratade vi om ordföljd.

Här kan du träna ordföljd!

Här finns lite svårare övningar

(På www.testadinsvenska.se kan du träna på mer grammatik)

Hörförståelse

1. Vad ska man ha med sig när man blir hembjuden till någon.(När man går hem till någon på besök).



2. Hur ska den rätte vara?Den rätte= Den stora kärleken, den man vill gifta sig med!




3. Om Nyårslöften.När det blir ett nytt år brukar man lova sig själv saker. Till exempel att man ska sluta röka, börja träna på gymm eller spara pengar.
Vad lovar de här personerna?

4. En berättelse (1).En person berättar om när han arbetade med att hjälpa gamla (det kallas hemtjänst).
Lyssna och skriv ordet som saknas. Här är fortsätter berättelsen (2).

Ordföljd

Igår pratade vi om ordföljd.Här kan du träna ordföljd!

Här finns lite svårare övningar

(På www.testadinsvenska.se kan du träna på mer grammatik)