Ordföljd

Svensk ordföljd

Se en film där jag förklarar ordföljd i huvudsats.

Mening

En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te.

En mening börjar med stor bokstav och slutar med . ! eller ?

Sats

Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2 satser.

En sats har ett subjekt och ett eller flera verb.

Jag är ett subjekt, gillar är ett verb.

Några exempel:

Subjekt	Verb
Det	regnar	idag.
Hon	dricker	te.
Bussen	går	klockan nio.
Jag	var	i skolan igår.
Det	är	ganska varmt idag

De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd!

Huvudsats

En huvudsats är en sats som kan vara själv. Den kan vara en egen mening.

En huvudsats kan vara ett påstående.

Subjekt	Verb
Det	regnar	idag.

En huvudsats kan ha rak ordfölj.
Då kommer subjektet först.

Subjekt	Verb
Det	regnar	idag.

En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd.
Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet.
Då kommer subjektet på tredje plats.

Tid	Verb	Subjekt
Idag	regnar	Det.

Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2!

En huvudsats kan också vara en fråga.
Då kommer verbet först och subjektet på plats 2.

Verb	subjekt
Regnar	det	i dag?

En fråga kan också börja med ett frågeord.
Då kommer verbet på plats 2.

Frågeord	Verb
Var	bor	du?

Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem

Undantag:En imperativsats saknar subjet. De slutar ofta med ! (utropstecken).
Verbet är i formen imperativ.

Exempel:
Skynda dig!
Kom!
Ramla inte!

Repetition:
En sats har ett subjekt och minst ett verb.
Ordföljden kan vara rak (subjektet först) eller omvänd (börjar med något annat än subjekt, t.ex., tid, plats)
Verbet kommer ALLTID på plats 2.

Undantag: Frågor. En fråga kan börja med verbet, då kommer subjektet på plats 2.
Om frågan börjar med ett frågeord blir ordföljden omvänd (frågeord, verb, subjekt) eller rak (om frågeordet också är subjekt, t. ex. Vem kom mer imorgon? )
Imperativsatser har inte subjekt.

Andra satsdelarDet finns andra delar i en sats.

Objekt:Jag köper mat.
Hon slog honom i magen.
Det var en kall dag.
Har du skrivit ett brev?

Adverb (satsadverbial):
Jag köper ofta mat.
Hon slog inte honom  i magen.
Det var en ganska kall dag.
Jag skriver aldrig brev.

Tid (tidsadverbial):
Jag ska gå till affären klockan tio.
Hon slog honom igår.
Det var en ganska kall dag idag.
Jag skrev ett brev förut.

Plats (platsadverbial):
Jag ska gå till affären klockan tio.
Det är ofta kallt i Sverige på vintern.
Jag satt hemma och skrev ett brev.

adjektiv, partiklar m m:Hon skriver snabbt.
Det regnade inte så mycket den dagen.
Jag väntade länge på migrationsverket.
Jag tycker om att läsa.
Hon gick utgenom dörren.
Jag lyssnar på dig.

Ordföljd, huvudsats med ett verb

Många olika delar kan stå först i en sats.
Det som står först kallas fundament.
Fundantet kan vara flera ord, det kan också vara en hel bisats
(exempel: När hon kom hem tittade hon på TV).

1	Verb	Subj-ekt	Adverb	Partikel m.m.	(Adjektiv +) objekt	plats	Tid
Jag	köper	-	alltid	-	mat	på ICA	på fredagar.
Varför	kom	du	inte	-	-	hem	igår?
Tycker	-	du	-	om	glass?
Varför	har	hon	inga		skor?
Det	kom	-	inte	så mycket	snö	-	förr-förra vintern.
När	åker	du					I morgon?

Verb står på andra plats (2) om det inte är fundament (frågor).
Subjekt står först eller på plats 3 (om det inte är en fråga som börjar med ett verb, då står det på plats 2).
Adverb står efter första verbet och subjektet.
Plats kan stå först, sist eller näst sist.
Tid kan stå först eller sist.

Ordföljd med två verb

I många satser finns det två eller flera verb.
De kommer inte alltid direkt efter det första verbet.

1	verb	subjekt	adverb	Verb2	Plats/tid
Det	ska			regna	i dag.
Ska	-	det		regna	i dag?
Det	ska		inte	regna	imorgon.
Nästa lördag	kommer	jag	kanske	åka	till Borås.

Två huvudsatser i samma mening

En mening kan ha flera satser.
Om satserna är huvudsatser sätts de ihop med konjunktioner.
Konjunktioner är ord som knyter ihop satserna.
Några konjunktioner som knyter ihop huvudsatser är:
och, men, eller, för, utanSe en film där en lärare förklarar konjunktioner 

Exempel:Jag kör inte bil till skolan, utan jag åker buss.
Jag åker inte buss men jag åker tåg.

När du har två huvudsatser tillsammans kan du ta bort subjektet och verbet i den andra satsen, om dessa är samma som i den första satsen.

Exempel:Jag kör inte bil till skolan, utan går.
Jag åker inte buss men tåg.Det är vanligare att säga:
Sara går till affären och köper frukt
Än:
Sara går till affären och hon köper frukt.

Se en film där en lärare förklarar mer om ordföljd och satsdelar. 

Bisats

Se en film där jag förklarar mer.

En bisats kan stå före eller efter en huvudsats.

Jag blir glad om du kommer imorgon.

Om du kommer imorgon blir jag glad.

En bisats kan inte vara en egen mening.

En bisats börjar med en bisatsinledare

Bisatsinledare

En bisatsinledare är ordet som står först i en bisats.
(Inledare = det som är först)

Exempel på bisatsinledare:

Underordnande konjunktioner:
därför att
eftersom
medan
innan
när
om
att
tills
fast(fastän)
trots att



Andra vanliga bisatsinledare:
att
som
där
då

Frågeord (vem, vad, när, hur, varför m.m.)
kan också vara bisatsinledare om det är någon som säger något.
Exempel:Han frågade var hon bodde.
Han frågade (huvudsats) var han bodde (bisats).

Ordföljd i bisatser

En bisats har nästan alltid rak ordföljd. Det betyder att subjektet står först.
Men det är inte samma ordföljd som för huvudsats.

huvudsats	bisatsinledare	subjekt	verb	plats	tid
Kalle säger	att	han	kommer	hem	imorgon

I en bisats kommer adverbet före verbet ( i huvudsats kommer det efter verbet).

huvudsats	bisatsinledare	subjekt	adverb		verb	plats	tid
Kalle säger	att	han		inte	kommer	hem	imorgon

Jämför:
Huvudsats: Han kommer inte hem i morgon.
Bisats: ( Han sa) att han inte kommer hem imorgon.

Huvudsats och bisats tillsammans.

Om bisatsen står före huvudsatsen är bisatsen huvudsatsens fundament.
Huvudsatsen får omvänd ordföljd.

1 (bisatsen)	verb	subjekt
Om du kommer	blir	Jag	glad
Medan hon gick	började	det	regna

Olika bisatser

Orsaksbisatser – börjar med därför att eller eftersom.
Jag kan inte komma idag eftersom jag är sjuk.
Här är en film där en annan lärare berättar om bisatser som börjar med eftersom.

Motsatsbisatser – börjar med trots att, fastän/fast och även om Hon kom till skolan fastän hon var sjuk.
Även om jag är trött går jag upp klockan 7. 
Film om motsatsbisatser:

Att-bisatser – börjar med attstår ofta efter säga, svara, berätta, tycka, mena, tro
Jag trodde att du kom från USA.
Här är en film där en annan lärare förklara mer om att-bisatser. 

Villkorsbisatser – börjar med om, ifall
Jag blir glad om du kommer.
Ifall du inte kan komma måste du ringa.
Här är en film där en annan lärare berättar mer om om-bisatser. 

Tidsbisatser – börjar med när, medan, innan, tills, (inte) …förrän
När jag har ätit borstar jag tänderna.
I Sverige får du inte köpa öl förrän du är 18 år
(förrän används när det finns en negation i huvudsatsen)

Här är två filmer där jag förklarar mer om tids-bisatser
tidsbisatser - del 1 och 2

Övning: medan eller innan? 

Frågandebisatser – börjar med om
 Jag undrar om du kommer imorgon?

Avsiktsbisatser – börjar med för att
Jag gick ut för att få lite frisk luft.
Film om avsiktsbisatser:

Konsekvensbisatser – börjar med så att
Du måste äta så att du orkar arbeta.
Det regnar så mycket att vi inte kan gå ut.
Film om konsekvensbisatser:

Jämförandebisatser – börjar med som, än
Jag är inte så duktig på fotboll som du.
Du är bättre på fotboll än mig.

Här finns fler filmer om ordföljd