Ordföljd

Svensk ordföljd

Se en film där jag förklarar ordföljd i huvudsats.


Mening
En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te.
En mening börjar med stor bokstav och slutar med . ! eller ?

Sats
Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2 satser.
En sats har ett subjekt och ett eller flera verb.
Jag är ett subjekt, gillar är ett verb.

Några exempel:

Subjekt
Verb

Det
regnar
idag.
Hon
dricker
te.
Bussen
går
klockan nio.
Jag
var
i skolan igår.
Det
är
ganska varmt idag


De här meningarna är huvudsatser med rak ordföljd!




Huvudsats
En huvudsats är en sats som kan vara själv. Den kan vara en egen mening.
En huvudsats kan vara ett påstående.

Subjekt
Verb

Det
regnar
idag.


En huvudsats kan ha rak ordfölj.
Då kommer subjektet först.

Subjekt
Verb

Det
regnar
idag.


En huvudsats kan också ha omvänd ordföljd.
Det betyder att satsen börjar med något annat än subjektet.
Då kommer subjektet på tredje plats.

Tid
Verb
Subjekt
Idag
regnar
Det.


Om en huvudsats är ett påstående kommer verbet ALLTID på plats 2!


En huvudsats kan också vara en fråga.
Då kommer verbet först och subjektet på plats 2.

Verb
subjekt

Regnar
det
i dag?


En fråga kan också börja med ett frågeord.
Då kommer verbet på plats 2.

Frågeord
Verb

Var
bor
du?

Exempel på frågeord är: Var, vad, när, hur, varför, vilka, vem
Undantag:En imperativsats saknar subjet. De slutar ofta med ! (utropstecken).
Verbet är i formen imperativ.
Exempel:
Skynda dig!
Kom!
Ramla inte!
Repetition:
En sats har ett subjekt och minst ett verb.
Ordföljden kan vara rak (subjektet först) eller omvänd (börjar med något annat än subjekt, t.ex., tid, plats)
Verbet kommer ALLTID på plats 2.

Undantag:
Frågor. En fråga kan börja med verbet, då kommer subjektet på plats 2.
Om frågan börjar med ett frågeord blir ordföljden omvänd (frågeord, verb, subjekt) eller rak (om frågeordet också är subjekt, t. ex. Vem kom mer imorgon? )
Imperativsatser har inte subjekt.

Andra satsdelarDet finns andra delar i en sats.
Objekt:Jag köper mat.
Hon slog honom i magen.
Det var en kall dag.
Har du skrivit ett brev?

Adverb (satsadverbial):

Jag köper ofta mat.
Hon slog inte honom  i magen.
Det var en ganska kall dag.
Jag skriver aldrig brev.

Tid (tidsadverbial):
Jag ska gå till affären klockan tio.
Hon slog honom igår.
Det var en ganska kall dag idag.
Jag skrev ett brev förut.


Plats (platsadverbial):
Jag ska gå till affären klockan tio.
Det är ofta kallt i Sverige på vintern.
Jag satt hemma och skrev ett brev.

adjektiv, partiklar m m:
Hon skriver snabbt.
Det regnade inte så mycket den dagen.
Jag väntade länge på migrationsverket.

Jag tycker om att läsa.
Hon gick utgenom dörren.
Jag lyssnar dig.



Ordföljd, huvudsats med ett verb
Många olika delar kan stå först i en sats.
Det som står först kallas fundament.
Fundantet kan vara flera ord, det kan också vara en hel bisats
(exempel:
När hon kom hem tittade hon på TV).

1
Verb
Subj-ekt
Adverb
Partikel
m.m.
(Adjektiv +)
objekt
plats
Tid
Jag
köper
-
alltid
-
mat
på ICA
på fredagar.
Varför
kom
du
inte
-
-
hem
igår?
Tycker
-
du
-
om
glass?


Varför
har
hon
inga

skor?


Det
kom
-
inte

mycket
snö
-
förr-förra vintern.
När
åker
du




I morgon?


Verb står på andra plats (2) om det inte är fundament (frågor).
Subjekt står först eller på plats 3 (om det inte är en fråga som börjar med ett verb, då står det på plats 2).
Adverb står efter första verbet och subjektet.
Plats kan stå först, sist eller näst sist.
Tid kan stå först eller sist.
Ordföljd med två verb
I många satser finns det två eller flera verb.
De kommer inte alltid direkt efter det första verbet.

1
verb
subjekt
adverb
Verb2
Plats/tid
Det
ska


regna
i dag.
Ska
-
det

regna
i dag?
Det
ska

inte
regna
imorgon.
Nästa lördag
kommer
jag
kanske
åka
till Borås.


Två huvudsatser i samma mening
En mening kan ha flera satser.
Om satserna är huvudsatser sätts de ihop med konjunktioner.
Konjunktioner är ord som knyter ihop satserna.
Några konjunktioner som knyter ihop huvudsatser är:
och, men, eller, för, utan
Se en film där en lärare förklarar konjunktioner 

Exempel:
Jag kör inte bil till skolan, utan jag åker buss.
Jag åker inte buss men jag åker tåg.

När du har två huvudsatser tillsammans kan du ta bort subjektet och verbet i den andra satsen, om dessa är samma som i den första satsen.
Exempel:Jag kör inte bil till skolan, utan går.
Jag åker inte buss men tåg.
Det är vanligare att säga:
Sara går till affären och köper frukt

Än:

Sara går till affären och hon köper frukt.

Bisats
Se en film där jag förklarar mer.



En bisats kan stå före eller efter en huvudsats.
Jag blir glad om du kommer imorgon.
Om du kommer imorgon blir jag glad.
En bisats kan inte vara en egen mening.
En bisats börjar med en bisatsinledare

Bisatsinledare
En bisatsinledare är ordet som står först i en bisats.
(Inledare = det som är först)
Exempel på bisatsinledare:

Underordnande konjunktioner:
därför att
eftersom
medan

innan
när
om
att
tills
fast(fastän)
trots att



Andra vanliga bisatsinledare:
att
som
där
Frågeord (vem, vad, när, hur, varför m.m.)
kan också vara bisatsinledare om det är någon som säger något.
Exempel:
Han frågade var hon bodde.
Han frågade (huvudsats) var han bodde (bisats).
Ordföljd i bisatser
En bisats har nästan alltid rak ordföljd. Det betyder att subjektet står först.
Men det är inte samma ordföljd som för huvudsats.

huvudsats
bisatsinledare
subjekt
verb
plats
tid
Kalle säger
att
han
kommer
hem
imorgon


I en bisats kommer adverbet före verbet ( i huvudsats kommer det efter verbet).

huvudsats
bisatsinledare
subjekt
adverb
verb
plats
tid
Kalle säger
att
han
inte
kommer
hem
imorgon


Jämför:
Huvudsats:
Han kommer inte hem i morgon.
Bisats: (
Han sa) att han inte kommer hem imorgon.
Huvudsats och bisats tillsammans.
Om bisatsen står före huvudsatsen är bisatsen huvudsatsens fundament.
Huvudsatsen får omvänd ordföljd.

1 (bisatsen)
verb
subjekt

Om du kommer
blir
Jag
glad
Medan hon gick
började
det
regna



Olika bisatser
Orsaksbisatser – börjar med därför att eller eftersom.
Jag kan inte komma idag eftersom jag är sjuk.

Här är en film där en annan lärare berättar om bisatser som börjar med eftersom.
Motsatsbisatser – börjar med trots att, fastän/fast och även om Hon kom till skolan fastän hon var sjuk.
Även om jag är trött går jag upp klockan 7. 

Film om motsatsbisatser:

Att-bisatser – börjar med attstår ofta efter säga, svara, berätta, tycka, mena, tro
Jag trodde att du kom från USA.

Här är en film där en annan lärare förklara mer om att-bisatser. 

Villkorsbisatser – börjar med om, ifall
Jag blir glad om du kommer.
Ifall du inte kan komma måste du ringa.

Här är en film där en annan lärare berättar mer om om-bisatser
Tidsbisatser – börjar med när, medan, innan, tills, (inte) …förrän
När
jag har ätit borstar jag tänderna.
I Sverige får du inte köpa öl förrän du är 18 år
(förrän används när det finns en negation i huvudsatsen)


Här är två filmer där jag förklarar mer om tids-bisatser
tidsbisatser - del 1 och 2



Övning: medan eller innan? 


Frågandebisatser – börjar med om
 Jag undrar om du kommer imorgon?
Avsiktsbisatser – börjar med för att
Jag gick ut för att få lite frisk luft.
Film om avsiktsbisatser:


Konsekvensbisatser – börjar med så att
Du måste äta så att du orkar arbeta.
Det regnar mycket att vi inte kan gå ut.

Film om konsekvensbisatser:


Jämförandebisatser – börjar med som, än
Jag är inte så duktig på fotboll som du.
Du är bättre på fotboll än mig.





73 kommentarer:

  1. En underbar förklaring. Vänligen fortsätta.Gud välsigne dig.

    SvaraRadera
  2. tusen tack för bra förklaring

    SvaraRadera
  3. Svar
    1. Jag vet inte vem du är, men jag kommer att hitta dig och köpa en glass för dig.

      Radera
    2. Miljon tach för förklaring

      Radera
  4. Tack! Det är en lätt förklaring!

    SvaraRadera
  5. Jätte bra jobb!
    Jag jillade det väldigt mycket!
    Tack så jätte mycket!

    SvaraRadera
  6. Tack så mycket! Det äväldigt bra!

    SvaraRadera
  7. Du gjorde svensk grammatik så lätt som ett två tre. Tack så mycket och Bingooooo!
    Malik

    SvaraRadera
  8. Du skriver: "Om frågan börjar med ett frågeord blir ordföljden rak (frågeord, verb, subjekt)."

    Ordföljden är rak bara med sådana frågeord som samtidigt fungerar som subjekt, t.ex "vem". Med andra typer av frågeord (varför, etc) är ordföljden omvänd (verb före subjekt).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket, det är helt rätt. Har nu ändrat i texten så att båda situationerna finns med. Är tacksam om fel upptäcks!

      Radera
  9. Tack så mycket Anna om du vill ha en bra dag

    SvaraRadera
  10. Du är väldigt bra på mig .

    SvaraRadera
  11. Tack för detta! Hjälpte mig enormt mycket. Är svensktalande och har varit det hela mitt liv men jag tycker ändå svenska är svårt. Detta hjälpte mig verkligen. Super bra sida!

    SvaraRadera
  12. Bra text. I "Det var en kall dag." dag inte object utan predikatsfyllnad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack.Jag är tacksam för alla synpunkter som kan förbättra sidan, men försöker dock minimera användandet av grammatiska termer. Predikat använder jag t ex inte alls. Så för att hålla sidan på en funktionell nivå förenklar jag ibland, särskilt när det gäller objekt.

      Radera
  13. tack så jättemycket förklara allt lexin

    SvaraRadera
  14. Tack så jättemycket för klara av lexin

    SvaraRadera
  15. Tack så jättemycket för att klara

    SvaraRadera
  16. Hej, Har du någonstans förklarat hur påverkar ordet "Kanske" ordföljden? Vad som är rätt?
    "Kanske vill ni ansöka..." eller "Kanske ni vill ansöka... "

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en bra fråga.
      Kort och förenklad förklaring:
      Kanske kommer från "(det)kan ske (att)", och ibland fungerar ordet som en sats.
      Kanske ni vill ansöka. (Det kan ske att ni vill ansöka).
      Kanske har en ovanligt fri placering, det låter t ex helt okej att säga:
      Ni kanske vill ansöka. Ni vill ansöka kanske. Kanske vill ni ansöka.
      Och du kan självklart använda den "normala" ordföljden: Ni vill kanske ansöka.

      Radera
  17. Mycket tydligt och klart....låtit mina elever titta på detta och de var mycket nöjda
    Tack
    Marie // Lärare

    SvaraRadera
  18. Tack så mycket ,du förklarar så bra Anna!

    SvaraRadera
  19. det är helt undevissande program. tack hemskt mycket.

    SvaraRadera
  20. Så det enklaste svaret på frågan är att båda varianterna är korrekta. Google ger 103000 hits på "Kanske vill ni" och 76700 hits på "Kanske ni vill"

    SvaraRadera
  21. Tack, Det var ett tydligt förklaring

    SvaraRadera
  22. En liten fundering.
    Är inte ordet "kanske" ett satsadverbial dvs adverbial som påverkar betydelsen i hela meningen? Om det nu är så att det påverkar betydelsen i hela meningen och inte bara fungerar som en bestämning till t ex ett verb spelar det nästa ingen roll var i meningen du sätter in det i meningen, betydelsen blir den samma.

    SvaraRadera
  23. Enkel förklaring och lätt att förstå. tack så mycket. Jag uppskattar din insats, tid och värdefullt samarbete. Vi behöver verkligen människor som du i vår värld. Tack till våra änglar som guidar oss.

    SvaraRadera
  24. Hej!
    Finns det adjektiv som kan också vara verb eller substantiv?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja och nej.
      Presens particip är som en blandning mellan adjektiv och verb. Du kan se en film om det här: http://svenska2.oer.folkbildning.net/grammatik/ordklasser/verb/presens-particip-och-perfekt-particip/

      Adjektiv för nationalitet och liknande kan ibland fungera som substantiv, t ex en svensk och en kristen. Dessa ord är adjektiv, men de står ofta som subjekt.

      Radera
  25. Hej, Jag har en fråga
    Jag blir glad om du kommer imorgon/Jag skulle bli glad om du kom imorgon
    Vilken av dem är riktig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Båda är rätt. I den andra meningen beskriver du hur du skulle känna dig om den personen kom.

      Radera
  26. Hej, en fråga. Jag vill säga att när räven börjar springa ligger haren illa till. är det en objektbisats som börjar med en tidsbisats??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du menade: "när räven börjar springa" i När räven börjar springa ligger haren illa till.

      Radera
  27. Hej Anna! Mycket bra förklaring! Tack så mycket! Jaci Maria

    SvaraRadera
  28. Tack så mycket Anna! Jag förstår bättre nu!

    SvaraRadera
  29. Wwww jag tycker den har bok hur kan man låna det?

    SvaraRadera
  30. Not make traduce to english blog,sorry not ,speak ,or writting language of your site����

    SvaraRadera
  31. tack dör detta! du ansträngde att förklara på enklaste sätt som vi nybörjare kan förstå.

    SvaraRadera
  32. Med ett ord du är underbar Anna! Fick mycket hjälp av dig än jag har läst olika grammatik böcker. Tusen tack igen .
    // Murtaza

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var roligt att höra att blev hjälpt av filmerna! :)

      Radera
  33. Hej!
    Tack för en bra sida och tydliga förklaringar.
    Jag undrar dock vilken av följande meningar är korrekt.
    1. Jag pratar flytande svenska.
    2. Jag pratar svenska flytande.

    Rent spontant skulle jag säga att det är den andra meningen som är rätt men jag har sett både och.
    Tacksam på förhand.

    SvaraRadera
  34. Jag har en fåga: vilket är rätt?
    Varför savarde inte linda på telefonen? Eller
    Vatför savarde linda inte på telefonen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det senaste är "rätt" enligt ordföljdsregler (varför svarade Linda inte), men det andra fungerar också. Ibland fungerar det att bryta mot ordföljdsreglerna, som här där det är viktigt att hon INTE svarade, men är man osäker kan man alltid följa reglerna.

      Radera
  35. Tack så mycket. jättebra jobb.

    SvaraRadera
  36. Bra jobbat men vi behöver mer förklaring för tidsadverbial , satsadverbial och platsadverbial

    SvaraRadera