Ny video om grammatik: bisats med som

Ordet som använder vi på många olika sätt. Här är en film om det!

Grammatik: När kan vi ta bort subjekt?

De flesta satser har subjekt, men det finns undantag. Här är två.
(Om du är osäker på vad "subjekt" och "sats" betyder så har jag skrivit mycket om det här på sidan under Ordföljd.)

1. Imperativsatser.
Det är satser där verbet är i imperativ.
Exempel:  Kom hit! Sluta! Sätt dig!

2. Bisatser med "som" 
Bisatser som börjar med som kan vara utan subjekt.
Exempel:
Jag känner kvinnan som bor i det huset. 
Här finns inget subjekt i bisatsen (som bor i det huset).

Men det finns som-bisatser med subjekt också.
Exempel: Jag träffade kvinnan som du berättade om igår. 
Här finns subjektet "du" i bisatsen (som du berättade om igår). 

När ska det vara subjekt och när ska det inte vara subjekt i en som.bisats?
Jo, det beror på objektet i huvudsatsen.

Om huvudsatsens objekt är samma som subjektet i bisatsen har vi inte subjekt.
Så är det i det första exemplet.
Vem bor i huset, jo kvinnan, som är objekt i huvudsatsen.

I det andra exemplet är huvudsatsens objekt (kvinnan) inte det samma som bisatsens subjekt (du).

 

Lite grammatik: För att

Är "för att arbeta" en bisats i meningen "Jag flyttade till Sverige för att arbeta"

Ja och nej. 

För att är en bisatsinledare som beskriver avsikt,  men "för att arbeta" kan inte räknas som en bisats eftersom den saknar finit verb (ett finit verb är ett verb som inte behöver att eller annat verb, i bisatser är det presens eller preteritum som räknas som finita verb. Motsatsen är infinita verb, alltså verb i infinitiv eller supinum). 

För att bisatser förkortas ofta så här genom att man tar bort subjektet (om det är samma som i meningen innan).

"Jag flyttade till USA för att jag skulle arbeta" är onödigt långt.
Eftersom subjektet är samma (jag) i både bisats och huvudsats kan vi ta bort det, och då också hjälpverbet.

Så kan du inte göra i satser där subjektet inte är samma i huvudsats och bisats.
Exempel:

"Jag flyttade till USA för att du ville arbeta där". Här kan vi inte göra satsförkortningen eftersom subjektet (jag i hs och du i bs) inte är samma i de två satserna. 

OBS!
I bisatser med eftersom och därför att (som i de här exemplen också fungerar) kan du inte göra satsförkortningar. Det är speciellt för just "för att". 

 

att

Idag pratar vi om det lilla ordet "att".
"Att" är ett vanligt ord. Vi använder det i flera olika situationer.
Det kan vara svårt att förstå hur det fungerar.
Det är också ganska svårt att förklara hur det fungerar! :)

Till lärare och språkintresserade med svenska som första språk:
Tänk på att detta är en förklaring för elever som läser sfi kurs C och D. Det finns därför så få grammatiska termer som möjligt. Fokus ligger på språkets funktion.
För den som är intresserad av en mindre förenklad förklaring rekommenderas satsdelar.se.

Lektion om att

1.     

Att + verb i infinitiv

A. Vi säger/skriver att efter huvudsatser med adjektiv som till exempel:
Det är roligt att kunna många språk.
Det är svårt att lära sig ett nytt språk.
Det är tråkigt att inte förstå svenska.

 ”att” inleder (startar) bisats. Det är en bisatsinledare, men här finns inget subjekt, men ”att-satsen” kan bli subjekt.

Att kunna många språk är roligt.
Att lära sig ett nytt språk är svårt.
Att inte förstå svenska är tråkigt.

Det tomma subjektet ”det” tar vi bort eftersom bisatsen ”att…” blir subjekt.

B. Efter huvudsatser med gillar/tycker om, älskar, hatar, planerar, funderar på + verb.

Exempel:
Jag tycker om att fiska.
Jag älskar att sjunga.
Jag hatar att inte ha några pengar.
Jag planerar att flytta om ett år.
Jag funderar på att byta jobb.

C.  Att + infinitv finns också efter andra huvudsatser.
Tillexempel:

Jag är bra på att dansa.
Jag är dålig på att sjunga.
Jag tränar på att dansa.
Jag försöker att inte bli arg.

2. ”Att” som underordnande konjunktion

Ibland kommer vanlig bisats med subjekt efter att.
Verbet är inte i infinitiv, det är i presens eller preteritum, om det inte kommer efter hjälpverb.

A.    Att efter prat-verb.
Jag säger, tycker, tänker, tror, vet, bestämmer, hoppas + att

Jag säger att ni måste komma imorgon.
Jag tycker att du har fel.
Jag hoppas att du kan komma imorgon.
Jag tror inte att det ska regna imorgon.
Jag vet att det inte fungerar.
Jag bestämmer att vi går nu.

B . Subjektet är inte samma person i huvud- och bisats.

Jag gillar att du är snäll mot alla. (jämför med: Jag tycker om att vara snäll)
Jag tycker om att du sjunger.  (Jämför med: Jag tycker om att sjunga. )

Var det svårt?
Här finns fler förklaringar och exempel. 

Här är en förklaring kopierad från lardigsvenska.comAtt-bisatser

1. Att är det vanligaste bisatsorder. Att-bisatser är ofta object, och de hör ihop med verb som uttrycker ett påstående, t.ex. anse, be, berätta, hävda, höra, konstatera, kräva, känna, mena, påstå, se, säga, tala om, tro, tycka och veta.
Han sade att det skulle bli regn.
2. Att bisatser kan också vara subjekt och objectadverbial.
subject: Att det regnar spelar ingen roll.
objectsadverbial: Har du tänkt på att det inte regnar längre?
3. Att uttalas alltid som det stavas när ordet är bisatsord. (Att före infinitiv som ofta uttalas "å".)
4. Man kan stryka att efter tro och tycka.
Jag tror (att) han kommer.
Tycker du (att) vi ska gå hem nu?
5. I tal man ha huvudsats-ordföljd efter att.
Hon sa att igår var hon inte hemma.
6. Satsförkortning: Efter alla former av be, höra, känna och se kan man förkorta bisatsen till objekt + infinitiv. 
Jag såg att han grät. = Jag såg honom gråta.
Kan du be att de kommer? = Kan du be dem komma?
7. Satsförkortning: Efter alla former av anse kan man förkorta bisatsen till objekt + (vara) + adjektiv (+ substantiv).
Jag ansåg att han var artig. =  Jag ansåg honom (vara) artig.
Anser du att din bil är bäst? =  Anser du din bil vara bäst?
Anser han att hans egen bil är bäst? =  Anser han sin egen bil vara bäst?

Läs mer:

Lättare förklaringar:
En förklaring från mig.

Mer information:
Att - bisatser 
Att i infinitvfraser (på lite svårare svenska) 

Bisatser

Nu har vi jobbat med bisatser.

motsatsbisatser:

trots att (Jag gick ut trots att det regnade.)
fast/fastän (Hon var trött fastän hon hade sovit hela natten.)
även om (Jag åker imorgon även om du inte följer med.)

Tidsbisatser:

när (Det var vinter när jag kom till Sverige.)
medan (Jag läste en bok medan jag väntade på bussen.)
tills (Vi väntar tills du kommer.)
(inte) förrän (Vi går inte förrän du kommer.)

Villkorsbisatser/frågande bisatser:

om (Jag kan laga mat om du är hungrig.)

(Han frågade om jag var hungrig. 

Här kan du se en film om några bisatsinledare (underordnande konjunktioner) 

bisatsinledare: trots att, fast/fasten och även om

trots att
fast/fastän

Jag kom till skolan fastän jag var sjuk.

Hon gifte sig trots att hon inte älskade honom.

Han flyttade till Tyskland fast han inte hade några vänner där. 

även om (framtid)

Jag ska flytta till Stockholm även om jag inte får något jobb där.

Imorgon åker jag även om du inte följer med.  

Läs mer om trots att, fast/fastän och även om här!

Ordföljd i bisatser

En bisats har nästan alltid rak ordföljd. Det betyder att subjektet står först.
Men det är inte samma ordföljd som för huvudsats.

huvudsats	bisatsinledare	subjekt	verb
Jag gick till skolan	trots att	jag	var	sjuk.

I en bisats kommer adverbet före verbet ( i huvudsats kommer det efter verbet).

huvudsats	bisatsinledare	subjekt	adverb		verb
Han fick jobbet	trots att	han		inte	kunde tala	svenska.

tisdagens lektion - därför/därför att

därför eller därför att?

De betyder samma sak men har olika grammatik.

därför att (eftersom)	därför
Bisatsinledare, står först i en bisats	Inte bisatsinledare, står ofta först i en huvudsats
Förklaringen (orsaken) kommer efter ”därför att”	Förklaring (orsaken) kommer efter ”därför. Den kommer i huvudsatsen som stod före.
Exempel: (grön = huvudsats, röd = bisats) Jag gick hem därför att jag var sjuk. Jag gick inte ut därför att det regnade.	Exempel: (grön = huvudsats, röd = bisats) Jag var sjuk, därför gick jag hem. Det regnade, därför gick jag inte ut.

Se en film där en lärare pratar om därför att och därför
Hon berättar också om för och för att

Nya ord i filmen:
Konjunktioner (ord som sätter ihop satser)
Underordnade konjunktioner = bisatsinledare (subjunktioner)

Samordnande konjunktioner (t ex och, men, så, för)
fundament (huvudsatsens första plats)
en orsak, orsaken (varför?)

en regel

Onsdagens lektion: att

Idag pratade vi om att (repetition från måndag).

Här är en sammanfattning:

Att

När ska man använda att?

Det kan vara lite svårt att förstå.

Det finns två olika att.

1.     Att som infinitiv-märke

Det betyder att verbet som kommer direkt efter är i infinitiv.
(infinitiv är verb som slutar på vokal, ofta a)

Exempel:
Jag tycker om att cykla.
Det är svårt att lära sig svenska. 

När behöver vi ett infinitivmärke?

Vi skriver/säger att efter:
tycker om/gillar + verb.

Exempel:
Jag tycker om att titta på film.
Jag tyckerom att laga mat.
Jag gillar inte att vara sjuk.

Vi säger/skriver att efter:
adjektiv som berättar hur ett verb är.

Exempel:
Det är svårt att lära sig ett nytt språk.
Det är roligt att träffa kompisar.
Det är tråkigt att vara sjuk.
Det är viktigt att komma i tid.

2.     Att som bisatsinledare

Vi säger/skriver att för att lägga ihop flera satser i en mening. Efter att kommer bisats. Då behöver vi subjekt.

Vi använder ofta att efter ”sägesverb” (prat-verb).
Verb som betyder att någon säger eller tänker nått.
Exempel på sägesverb eller pratverb är: säger, berättar, tänker, tycker, tror, förstår, vill

Exempel:
Jag säger att jag kommer från Sverige.
Jag tycker att du har fel.
Jag förstår att du är trött.
Hon berättade att hon missade bussen.

Efter att blir det bisats.
Du måste ha ett nytt subjekt.

Exempel:
Jag säger att jag kommer från Sverige.
Jag tycker att du har fel.

Det blir bisatsordföljd. Subjektet kommer först. Satsadverb kommer före verb (satsadverb är t.ex. inte)

Exempel:
Han berättade att han inte kunde prata svenska.
Jag förstår att du inte mår så bra.

trots att, fast, fastän

Idag pratade vi om bisatser som börjar med

• trots att
• fast
• fastän

De här bisatsinledarna startar motsatsbisatser.

Exempel:
(bisatserna är i röd färg)Jag gick en promenad trots att det regnade.
Jag var trött fastän jag sov hela natten.
Jag var hungrig fast jag åt frukost.


Vi pratade också om ordföljd i bisatser.
I bisatser är det inte samma ordföljd som i huvudsatser.
Verbet kommer inte alltid på plats 2.
Om det finns ettt satsadverbial (t.ex. inte) kommer det före alla verb.

Exempel:Jag är inte hungrig trots att jag inte åt frukost i morse.

Adverbet "inte" kommer före verbet "åt".

Efter en bisatsinledare måste man oftast säga/skriva subjektet och verbet en gång till.
Du ska inte säga/skriva:Jag gick en promenad fastän kallt ute.

Du måste säga:

Jag gick en promenad fastän det var kallt ute.

En bisats kan komma först i en mening.
Då blir det så här:

Fastän det var kallt ute gick jag en promenad.

Verbet "gick" är före subjektet "jag", eftersom bisatsen är en del av huvudsatsen. Bisatsen (den röda texten) är på plats 1 i huvudsatsen. Och som du vet kommer det första verbet alltid på plats 2 i en vanlig huvudsats!

Måste man alltid ha subjekt?

Jag brukar säga att varje sats måste ha subjekt.
Du måste därför upprepa subjektet från huvudsatsen också i bisatsen.

Exempel:
Vi är i skolan eftersom vi vill lära oss svenska.

Du kan inte säga:
vi är i skolan eftersom vill lära oss svenska.

Du måste alltså upprepa subjektet "vi" också i bisatsen.

Men det finns undantag.

Exempel:
bisatsinledaren "för att"
Efter "för att" behöver du inte ha subjekt eller verb 1.
Du kan säga:
Vi är i skolan för att lära oss svenska.

"För att" är en bisatsinledare som förklarar varför man gör något.
Fler exempel:

Hon reste sig för att svara i mobilen.
Vi åkte till Uddevalla för att handla mat.
Jag arbetar för att tjäna pengar.

Som du ser har ingen av bisatserna subjekt eller finitt verb (verb i presens eller preteritum). 

Ett annat undantag är när du har två huvudsatser med samma subjekt.
Du kan t.ex. säga:

Jag går till affären och jag köper mjölk.

Men det är vanligare att säga:
Jag går till affären och köper mjölk.

Du kan ta bort subjektet "jag" eftersom det är samma subjekt i båda huvudsatserna. 
Om verbet är samma kan du ta bort det också.

Du kan säga: 
Jag ska åka till Uddevalla och jag ska handla mat.

Men det är vanligare att säga:
Jag ska åka till Uddevalla och handla mat.

Eftersom subjektet och hjälpverbet är samma kan du ta bort dem.
Men detta är bara i huvudsatser.

OBS!
Om du har en huvudsats och en bisats kan du inte göra så.
Exempel:
Jag ska gå till affären eftersom jag ska köpa mjölk.

Du kan INTE säga:
Jag ska gå till affären eftersom köpa mjölk.

Du måste upprepa subjektet "jag" och hjälpverbet "ska" i bisatsen.

Måndagens lektion

Hej!

Idag pratade vi mycket grammatik.

Vi pratade om satser.

Huvudsats och bisats.

Här är en repetition.

Jag dricker kaffe.

Det är en mening och en sats.

En sats som kan vara en egen mening kallas huvudsats.

Jag dricker kaffe men jag dricker inte te.

Det är en mening men två satser.
Två huvudsatser.

Det finns en annan sats som kallas bisats.

• Bisatsen kan inte vara en egen mening.
• Bisatsen är en del av huvudsatsen.
• Bisatser börjar alltid med bisatsinledare, t.ex. eftersom/därför att

Jag kom försent till skolan eftersom bilen inte startade.

Det är en huvudsats och en bisats.

I en bisats är det alltid rak ordföljd (subjektet kommer först).

I en bisats kommer satsadverbet (t.ex. inte) före verbet.