Onsdagens lektion: att

Idag pratade vi om att (repetition från måndag).

Här är en sammanfattning:

Att

När ska man använda att?

Det kan vara lite svårt att förstå.

Det finns två olika att.

1.     Att som infinitiv-märke

Det betyder att verbet som kommer direkt efter är i infinitiv.
(infinitiv är verb som slutar på vokal, ofta a)

Exempel:
Jag tycker om att cykla.
Det är svårt att lära sig svenska. 

När behöver vi ett infinitivmärke?

Vi skriver/säger att efter:
tycker om/gillar + verb.

Exempel:
Jag tycker om att titta på film.
Jag tyckerom att laga mat.
Jag gillar inte att vara sjuk.

Vi säger/skriver att efter:
adjektiv som berättar hur ett verb är.

Exempel:
Det är svårt att lära sig ett nytt språk.
Det är roligt att träffa kompisar.
Det är tråkigt att vara sjuk.
Det är viktigt att komma i tid.

2.     Att som bisatsinledare

Vi säger/skriver att för att lägga ihop flera satser i en mening. Efter att kommer bisats. Då behöver vi subjekt.

Vi använder ofta att efter ”sägesverb” (prat-verb).
Verb som betyder att någon säger eller tänker nått.
Exempel på sägesverb eller pratverb är: säger, berättar, tänker, tycker, tror, förstår, vill

Exempel:
Jag säger att jag kommer från Sverige.
Jag tycker att du har fel.
Jag förstår att du är trött.
Hon berättade att hon missade bussen.

Efter att blir det bisats.
Du måste ha ett nytt subjekt.

Exempel:
Jag säger att jag kommer från Sverige.
Jag tycker att du har fel.

Det blir bisatsordföljd. Subjektet kommer först. Satsadverb kommer före verb (satsadverb är t.ex. inte)

Exempel:
Han berättade att han inte kunde prata svenska.
Jag förstår att du inte mår så bra.